Sex dagar kvar till studenten. Förstår ni hur snart det är? Jag insåg det först idag och nu mår jag dåligt. Jag ska visa upp mig tillsammans med 150 andra för halva stan om tre dagar. Jag äter min sista lunch med klassen i skolan om fem dagar. Jag slutar skolan om sex dagar. AAAAAH! Nu när allt annat är avklarat så är det nu jag inser hur nära allting egentligen är.
Jag vill ta studenten, men jag tror inte att jag vill sluta skolan. Det kommer ju inte finnas någon trygghet kvar längre. Efter Ayia Napa kommer jag aldrig mer få höra Johan Wessbo dampa loss, Stefan kommer aldrig kunna nypa mig, Jimmy kommer inte kunna kalla mig tjock, Brandtans grammmofonskratt kommer jag inte kunna få höra mer och jag kommer inte få uppleva Jakobs "Nej, jag bara skojade" igen. Självklart kan man träffa på dessa människor igen, men det blir inte riktigt samma sak.
Nu ska jag bara njuta av tiden vi har kvar!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar