The Real Life - Oslo

När man inte har något att göra här i Oslo så kan man alltid spionera på sina grannar har jag kommit på. Allt är byggt så man har jättebra insyn i alla lägenheter mitt emot. Jag har nu lyckats konstatera att det är ett kalas på gång i huset tvärs över gatan, men jag har inte lyckats lokalisera det än. Det är nämligen ballonger på portdörren och jag såg en unge med en BR-påse gå in dit. Det känns lite som en dokusåpa att kunna ha koll på sina grannar så bra. Hm, vad sägs som "The Real Life - Oslo"

Förövrig har det varit riktigt fint väder här i Oslo och jag tog en promenad tidigare idag och njöt verkligen av solskenet. Jag kan tänka mig att det är riktigt nice här på sommaren, så jag har redan planer på att hälsa på mina arbetskompisar.

Nu tänkte jag vara riktigt duktig och göra en packlista för Thailand, så jag inte tar med mig en massa onödigt och så jag inte glömmer något viktigt.

Sommartid

Jag hatar att ställa om klockan. Även om jag ser fram emot att det nu blir sommartid och att det blir mycket ljusare, så hatar jag just den dagen man ställer om klockan. Jag har ingen koll på vad klockan är på hela dagen. Det är alltid lite osäkert om klockan är sju eller om den egentligen är åtta. Men jag ska nog överleva dagen, hoppas jag. Nu är klockan 10.24 i alla fall. Eller?

Nu måste jag städa och äta frukost. Senare idag ska Marija komma, om det nu blir av, och vi ska äta mat och titta på film. Det blir nog riktigt nice.

Chuckles

Jag är kär. Jag är verkligen det. Jag har gått och blivit kär i Chuck. Det är en serie, för er som inte förstod det. Jag bara älskar att titta på alla avsnitt, de förgyller min dag. Det är nog en av de roligaste serierna jag har tittat på. Men det är inte riktigt roligt som Vänner, utan mer genomtänkt roliga.

Huvudpersonen, Chuck, är dessutom så himla lik Seth Cohen (O.C) och jag tycker att Offa är lite lik Seth Cohen och därmed också Chuck. Så jag gillar Chuck, han är charmig.

Titta på serien, ni kommer inte att ångra er.

Alldeles nyss Simon in på mitt rum och sa att det såg ut som om jag behövde en kram. Så jag fick en kram. Sedan undrade han om jag vill hänga med ut, detta precis innan han nästan ramlade in i garderoben. Så han var rätt full. Jag hoppas att någon följde med honom ut.

Lika som bär?

Wow, detta är mitt andra inlägg den här veckan. Jag blir bara bättre och bättre på att uppdatera min blogg. Men jag har nu lycktas komma på varför jag bloggar mer vissa dagar och mindre andra. Det beror på Offa. När han inte är här så sitter jag och bloggar hela tiden känns det som, men när han är här så är det precis tvärtom. Jag tror att det har att göra med att jag har svårt att få en ledig stund med datorn när han är här. Nåväl, nu är han hemma i Sverige och jag ska försöka blogga på som bara den.

Idag flyttar Simons flickvän Sandra in i vår lägenhet, tillsammans med sin kompis Emma. Vi kommer alltså vara sju personer i lägenheten. Jag har ingen aning om hur det kommer gå, med tanke på hur det ser ut här när vi "bara" är fem. Men jag behöver ju bara stå ut med det i en vecka, sen flyttar jag ju hem.

För er som läste det förra inlägget och tittade på bilderna kan jag nu passa på att fråga om ni tycker att Daniel, som är med på några av bilderna, är lik Nidde? Vi i lägenheten har konstaterat att de är väldigt lika. Till och med Daniel har själv sagt att de är läskigt lika.

Nidde?

Daniel?

Vad tycker ni?

Bye bye

Nu när mitt äventyr här i Oslo börjar närma sig sitt slut börjar jag märka att det trots allt inte kommer bli så lätt att lämna detta ställe som jag trodde att det skulle bli. Jag har funnit några nya vänner på jobbet och trivs verkligen, även om arbetet är tråkigt så har jag roligt på rasterna. Jag får ångest och undrar ibland om jag verkligen gör rätt som flyttar hem nu. Men jag kommer nog komma på andra tankar när jag väl är hemma, men för tillfället känns det riktigt jobbigt.

Igår var jag hemma hos Marie-Louise, Maja, David och Bettan för att säga hej då till Marie-Louise samt för att äta våfflor. Jag säger ju aldrig nej till mat. Även om det var sorgligt att Marie skulle åka och att jag inte skulle få träffa henne mer, var det ändå roligt hemma hos dem. Nästan hela APO-gänget var där och umgicks. Alla utom jag och Mia skulle vidare till BLÅ och dansa till Girl Talks mixade låtar. Jag hoppas i alla fall att Marie hade det roligast igår och att hon får det bra i Ryssland/Japan/Australien och alla andra länder hon ska till.

Daniel

Maja + VÅFFLOR

Jag & Daniel

Ellen, Fredrika & Josefin

Bettan

Petter & David

Maja & Pontus

Jag & Marie-Louise

Jag (drogad) & Ellen
Marija & Daniel

Höstbullar is the shit

Detta känns som om det kommer bli ett riktigt deprimerande inlägg. Jag har nämligen insett hur mycket jag saknar mina vänner.


Det är ju ingen som förstår min humor här.
Det är ingen som förstår om jag sjunger att Johanna har en liten wiener.
Det är ingen som förstår vad jag menar när jag säger Jenna Jameson eller höstbullar.
Det är ingen som har fluffigt hår.
Det är ingen som har kläder som jag kan låna hela tiden.
Det är ingen som vill titta på Prison Break med mig.
Det är ingen som tittar på Vänner på morgonen.
Det är ingen vaknar på natten när jag tappar en ficklampa i golvet och tror att det är yoghurt.
Det är ingen som svimmar mitt i natten så jag kan bli arg på den personen.
Det är ingen som shejkar loss.
Det är ingen som har ett big ass.
Det är ingen som hjälper mig leta efter brunsås.
Det är ingen som spelar in filmer på mig när jag inte är vid nyktert tillstånd.